Svensk ordbok 2009, webbversion
verb sökte sökt, pres. söker
sök·er●ofta med partikel, t.ex.fram, in
(trevande) försöka förflytta sig
i viss riktning
NollJFRcohyponymta sig 3
söka sig fram på snåriga stigar○äv. i fråga om social omgivning e.d.söka sig till jämnåriga○äv. bildligt om icke-levande företeelseljuset sökte sig in genom springornasöka sig (fram/in) ngnstans, söka sig till ngn/ngtsedan 1666Subst.:sökande